You've got to sing like you did before

Har gått med replikerna från den här videon i huvudet mer eller mindre hela dagen, så med den önskar jag god jul! :)

 

Maybe next time I'll look before I fall

Idag leker vi att det är julafton i den här familjen. Fick bli ett dagen innan-firande hos mormor och morfar för att både moster och morbror med familjer skulle kunna vara med på samma gång. Ärligt talat inget jag var så där superglad åt när det bestämdes, nu är det ju precis som att julen tar slut innan den ens börjar! Dock kommer mormor och morfar hem till oss imorgon på själva julafton också så det är ju inte så att det inte blir något firande då alls. Men det är sådana där småsaker man hänger upp sig på. Traditioner är ju traditioner liksom ;)

Now it's so damn cold here in my soul

Såg ni dagens avsnitt av julkalendern? Vad hände med animeringsbudgeten till den där gripen?! Den såg ungefär lika välgjord ut som greven gjorde för sexton år sedan!

Man skulle ju kunna tro att tekniken utvecklats något under de där åren, speciellt då det började rätt bra i form av att "skelettgreven" (som de kallade honom själva) var, you know, ett skelett. Ett som inte var animerat alls alltså. Och sen kommer de med den där gripen (don't think I didn't notice those stones the other day, by the way!)

 

When you call my heart stops beating

Das (kan lika gärna vara "der" eller "die") Tannenbaum är dekorerad och ser inte allt för pjåkig ut om jag får säga det själv. Och det gör jag eftersom det var jag (och lillebror) som dekorerade den.

Den, de senaste åren, "dan före dan"-julklappsinslagningstraditionen har fått påbörjas idag redan, även om det är långt ifrån klart ännu, eftersom julen kommer tidigt i den här familjen i år. Ett slags tredagarsfirande med olika släktingar som inleds imorgon och avslutas - you guessed it - på måndag a.k.a. dopparedagen a.k.a. julafton. Kärt barn har många namn och allt det där.

Idag är det alltså 21 december och jorden är fortfarande intakt. Fast in all fairness är det faktiskt lite drygt 2,5 timmar kvar innan det officiellt är en ny dag, så jag ska inte ta ut något i förskott.

Med andra ord: Christmas, I'm ready. Bring it on! (Såvida inget drastiskt händer de kommande timmarna alltså)

Does this tattoo really show that my bloodline has been your line all along?

Mamma har en stor jävla ljuslykta stående inne på ena toan (fråga mig inte varför) med världens vassaste kanter. Varenda gång jag inte har långbyxor på mig lyckas jag stöta in i ena hörnet på den och få ett långt rivmärke på benet. Var. Enda. Gång. Let the sympathy shower begin.

For I am the weakest scarecrow in a field that's made of dust

Jean: Jag har nånting annat som jag måste göra.

Staffan: Vaddå?

Jean: Det kommer inte att bli lätt. Jag skulle helst slippa. Men ibland, Staffan, står du inför uppgifter som du inte får rygga inför, hur obehagliga de än må vara.

Staffan: Ska du gå på toa?

 

BAHAHAHA!

 

 

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte varenda dugg

Min eftermiddagstur på stan idag kunde ha blivit riktigt dyr när jag på Åhléns och hittade deras lilla Pippi-sektion! Handdukar och bäddset som bara skrek att de ville följa med mig hem. Men jag tyglade mig och gick tomhänt, även om det gjorde lite ont att lämna dem där.

Hade ett bäddset med Pippi när jag var liten men det bor hos mina kusiner nu (vad tänkte jag egentligen med när jag gick med på att ge bort det?!) Fast nu skulle jag kunna ha ett nytt som det här finiga. Bara det att jag hellre ser att någon annan än jag betalar 299 kr för det :D (Plus ett par hundra så jag får handdukar med mohaha)

 

What is this place that I have found?

Med en vecka kvar till julafton kände jag att det igår var dags att komma in the Christmas spririt med en klassisk julfilm.

Naturligtvis blev det The Nightmare Before Christmas ;) Haha
 

 

There are children throwing snowballs here

instead of throwing heads

They're busy building toys

And absolutely no one's dead

 

 

Yesterday just took me hostage

Vad som är något av det dummaste man kan göra söndagen (som dessutom är grå och lite regnig) veckan före julafton? Gå in i en leksaksaffär. Även om den är stor. Man är ju inte ensam där precis.

Was it worth it, was it perfect, when you up and left me cynical?

Jul i Göteborg (lite grann av den i alla fall):

Undrar vem som får det paketet?

I för sig kanske inte en för Göteborg exklusiv annonsaffisch från 7eleven's sida, men så dålig och bra på samma gång.

Något jag skulle kunnat få för mig att hitta på med andra ord.

 

Will you be there to carry home the remains of my wasted youth?

PAPPA LEIF!!!!!

(Kan inte hjälpa att tycka att han ser ut som... jag vet inte, inte riktigt som sig själv i alla fall. Även om jag vet att det är sexton år senare... Det är han men ändå inte)

 

Årets julkalender överträffar faktiskt mina förväntningar (var säker på att de skulle massakera en väsentlig del av min barndom) även om den inte har något på originalet. Men det blev inte Greveholm utan Leif och hans broderade pullover ♥

 

Paint yourself a picture, something perfectly obscure

Att läsa kurslitteratur om mobbning är deprimerande. Jätteviktigt och nyttigt, men deprimerande.

Just det, det är typ obligatoriskt att skriva något om Lucia idag också, va? Så, nu har jag gjort det.

I was dreaming we were running from a city burning

HAHAHA!

Buuuuuuuuurn (which seems oddly approrpiate considering what I'm doing here...)

 

Nä, nu väntar 3-årskalas. Med äcklig mat. They better have good sandwiches!

 

Not everyone gets a chance to change the beat to the same old dance

Milda makaroner! Jag höll nästan på att glömma dagens eldningssession. Förvånande nog, inte minst för mig själv, har jag inte missat en enda hittills sedan jag började för fyra år sedan. And I'm not about to start now, dammit!

I'm on my feet, wanna run free

Var tar dygnets alla timmar vägen egentligen?! Känns som att jag inte hinner med någonting längre. Vad jag ska roa mig med nu? Läsa de sista tre kapitlen i "Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsplan". Jag vet, jag måste sluta att bara ha så roligt hela tiden.

Most nights I don't know anymore

Står just nu med ett beslut som jag behöver fatta - helst i förrgår - så i stället för att göra det berättar jag om en konversation jag och några barn hade på min praktikplats för någon vecka sedan. Det var några flickor och en pojke (ca 7-8 år gamla) och jag som satt och... ja, vi målade eller något. Och barnen satt och diskuterade det här med pojk- och flickvänner. De var alla mer eller mindre av åsikten att det var äckligt och läbbigt, typ, sådant ska man inte ha. För att inte tala om hur äckligt det var med pussar! Så bara för att retas lite med dem drog jag den där om att "hon/han är en flicka/pojke och din vän, alltså en flick-/pojkvän". Den kunde de, med ett "amen åååååh", ändå köpa. Snacket fortsätter lite om huruvida det är bra eller dåligt med flick- och pojkvänner (vi hade alltså fastställt att det fanns två typer). Pojken hade svaret: "Det beror på om man menar på det äckliga sättet eller det snälla sättet". Det tog allt jag hade för att inte börja gapskratta! ♥

No matter what you do you're gonna have to fight someday

Even God needs the Devil and I'm one hell of a friend

När vintermörkret sänker sig så dystert på vår jord,

då har jag som en magisk hemlighet

En fånig liten ramsa med sånna ord,

som handlar om det bästa jag vet

 

Sommar, sommar och sol

Havet och vinden och doft av kaprifol

När termometern visar si så där -17 grader och det blir beckmörkt runt femtiden behövs de där raderna.

You burn with the brightest flame

Veckans bästa: 6-åringarna på min praktikplats som går runt och sjunger på Gangnam Style - gärna i kör (en börjar och sen hakar de andra på). Men de kan ju såklart inte hela texten och håller sig därför till styckena "oppa gangnamn style" och "sexy lady". Ibland varvar de dem med (ha, insåg precis att "med" är "dem" baklänges! Mind officially blown :O) varandra, ibland kör de den ena flera gånger på raken. Vet inte hur många sexy lady jag hört bara idag. Sexy lady sexy lady sexy lady sexy lady sexy lady seeeeexy laaaaady

Ah, kids.

Again, I fought myself and lost

Swear on your heart's grave I'm wrong and love like your life's depending on it

Midnight never felt so cold alone

Jag fattar inte, vad är grejen med att precis allt ska smaka pepparkaka bara för att det är that time of year?! Triumf Glass kom för något år eller två sedan med ett två liters glasspaket kallat "pepparkaksdröm" (när det gäller glass minns jag även att Sandwich hade någon special edition), Maria bloggade om Dumble gingerbread för någon vecka sedan och nu senast i helgen stötte jag på ett påhitt från Skånemejerier: pepparkaksfil. I'm pretty sure that's just the tip of the iceberg. Vad kommer här näst? Julmust med smak av pepparkaka? Allt i ett liksom. Så ett meddelande till TPTB: sluta förstöra grejer genom att smaksätta dem med sånt som inte hör dit! Det gäller alltså inte bara pepparkakssmaken.

The best of us can find happiness in misery

Niffin, you're a trouper! ;)

We were wide-eyed dreamers and wiser too

Jaha, då kör vi igen då.

Tänkte sagt något om årets julkalender också egentligen, men tar det en annan dag.

I don't mean to be so strange, but my life just took a change

Jag tog en bild på ett löv häromdagen.

 Och på en stekspade.

Tänk om jag tagit en bild på ett löv och en stekspade tillsammans!

 

Då hade det kunnat se ut såhär:

Eller såhär:

Det hade också kunnat se ut på något annat sätt. Mind-boggling!

I walk a fine line between the right and the real

Nicke har fått två nya kompisar: Captain Obvious och Piraten (whose name from here on out shall be Pirate Roland).

Threadless hade kampanj för någon månad sedan och sålde alla tees för $9.99 (normalt ligger de på typ 20 dollar) och jag bara skulle ha en! Men att tänka in terms of "one" när man browsar på den hemsidan är omöjligt. Till slut fick jag kortat ner listan till älsklingarna ovanför (tror faktiskt jag ska vara glad för att många av de jag ville ha var slutsålda...). Då dollarn låg på under sju kronor fick jag båda teesen + frakt för ca 195 kronor. Catch of the day!

(Eftersom en crappy mobilkamera inte kan ta bilder som gör någonting rättvisa finns bättre bilder på trycken här: Captain Obvious! & A Guide To Being A Pirate. They really are that awesome!)

You can sit beside me when the world comes down

Antar att jag nu få acceptera hösten som officiellt här, nu när alla mina serier tillslut dragit igång. Okej, American Horror Story börjar i för sig inte förrän nästa vecka, men den spelar ju ändå efter sina egna regler (och därför fick den inte vara med i bilden. Det, och att den inte fick plats...).

Utöver "det gamla vanliga" överväger jag även att kolla in Nashville som hade premiär i USA nu i veckan. Började fundera på det mest för Jonathan Jacksons skull, för att få se honom i något utanför General Hospital (har sett någon film med honom en gång forever ago också). Men sen när jag började läsa lite visade det sig att den även har affischnamn som Hayden Panettiere (och Connie Britton, som jag lärde känna i första säsongen av ovan nämnda AHS), så baserat på det lilla jag läst om den verkar den intressant i alla fall. Och eftersom Gossip Girl nu sjunger på sista refrängen, som dessutom bara är halv, så resonerar jag att det är okej att eventuellt ta upp en ny serie. Måste ju faktiskt ha en ersättare!

Aja, nu vet ni vad jag gör i höst. Skolan, vad är det? Haha

One day I'll be myself, one day I'll be my own

A misjudging of time gjorde att jag hade ett hål som jag behövde fylla med något tidigare. Så jag strövade (okej, jag åkte spårvagn) mig över till The English Shop. Den ligger rätt så lättillgängligt men det är ytterst sällan som jag faktiskt går dit. Kanske mest för att det är så dyrt där (vilket är förståeligt, men synd!), men en påse Minstrels fick ändå följa med hem! Och nej, det är inte slut än. Faktiskt.

Dyrt, ja. 35 spänn. But oh so worth it! I alla fall ibland.

I'm writing you a symphony of sound

September ut (tror jag?) har Ginza musikrea. Detta upptäckte jag för ett tag sedan och började snabbt gå igenom min lista på allt som jag ville ha. Mycket hade de och jag var så här nära på att klicka hem nästan allt. Men det förstår ju alla att det inte går att ta sådana hastiga beslut! Så jag gjorde som jag (och Professor Balthazar - fast jag fick för mig att det var Skalman först) alltid gör och funderade och funderade. Till slut vågade jag ta steget (inte alls dramatisk av mig, jag vet) och klickade hem skivorna ovan. Skivorna kostade mellan 29 och 69 kr/st, så det var ju nästan oemotståndligt (speciellt Butch's - om ingen annan så skulle jag i alla fall ha den)! Ändå landar man på en nätt liten summa... Egentligen hade jag velat ha All Time Low's "Put Up or Shut Up" och soundtracket till Alice i Underlandet, "Almost Alice" (som bara kostade 10 kr!), också. Men under tiden som jag höll på att vela fram och tillbaka sålde de slut såklart. Story of my life.

Nu ska jag bara få pappa att hjälpa mig fixa så att vi kan installera min stereo igen. Den har stått och samlat damm i bokhyllan hela sommaren efter att min TV hastigt och oväntat lämnade mig, och då den nya (still unnamed) flyttade in var vi tvugna att möblera om, vilket ledde till att en ny lösning för stereon behövdes. Den har vi som sagt inte ordnat än, men no more! Jag har ju skivor jag ska lyssna på.

(Oj, vad många paranteser det blev...)

Chasing dragons with plastic swords

Hugo-drickan är och förblir nog ett minne blott. Men en annan barndomsdricka är Vira Blåtira och för en tid sedan bestämde jag mig för att kolla läget med den. Vad jag upptäckte var att den fanns i produktion igen! På nätet hittade jag en massa forumstrådar där folk till höger och vänster berättade hur de hade den i sin närmaste matbutik. Så jag gav mig ut på jakt - Coop, Willys, Maxi Ö&B... Fast inte såg jag den någonstans. Provade ändå att köpa hem Berra Bus, en dricka med samma blåa färg. Men den smakade apa! Så jag la det halvt om halvt på is.

För ett litet tag sedan pratade jag om Vira med min bror, typ "minns du den?" och "jag har letat". En konversation jag fort glömde bort. Så i fredags åkte han till Ica Focus, en affär som ligger typ mitt i stan och som vi därför aldrig besöker, men han var på jakt efter något. Gissa vad han kommer hem med?! För ja, där fanns den! (Men det nästan mest fantastiska med det hela var att han faktiskt köpte hem den också, och inte bara kom hem och sa "jag såg den där".)

Childhood in a bottle

Nu ska jag återgå till vad jag gjort hela helgen: undvika att jag har skolarbete som måste tas itu med (en del som är lite brådskande) och låtsas som att det regnar istället (vilket det för en gångs skull faktiskt inte gör). En vecka har jag gått i skolan och jag ligger redan efter - and like on cue the anxiety is kicking in. Bra start på terminen det här.

There's the right way, then there's my way

För ganska så precis en vecka sedan föddes, lagom till sängdag såklart, en idé i mitt huvud. En idé så bra att jag hade problem att somna, eftersom jag därefter låg och filade på den. Efter det var det många snabba puckar som gällde och nu finns den: en av tidernas bästa filmscener - alla kategorier - på en t-shirt!

Som vanligt lever resultatet inte riktigt upp till föreställningarna, då tröjan hade svårt att ligga still över bilden när jag ritade dit alla streck och konturer. Därför har vissa detaljer hamnat på tok för snett och skevt och bara allmänt fel.

Jag kommer förmodligen alltid att störa mig på dessa till någon grad, men under dagarna som gått sedan färdigställandet har jag i alla fall kommit att bli mer och mer accepterande av den färdiga produkten. Den är trots allt one of a kind! (Fast det hade varit inte så lite grymt att ha sitt eget t-shirttryckeri, istället för att behöva förlita sig på kritor, pennor och stadigheten på den egna handen. Ah, the possibilities!)

______(\_____\o/___

På gymnasiet hade jag en lärare som sa att jag skulle få IG i hans ämne för att jag inte hade sett Star Wars (nu fick jag MVG i alla fall, but that's beside the point). Att ha gått miste om detta var uppenbarligen inte okej (och jag har sedan dess tagit tag i saken). Häromdagen tillkännagav jag i andra kretsar att jag inte sett Hajen. Då fick en viss någon nästan en hjärtattack. Jag antydde därför att jag kanske skulle försöka göra något åt saken och se filmen en vacker dag.

Denna, ovan nämnda, "någon" måste varit väldigt angelägen om att detta projekt skulle bli av. Idag kom min mamma nämligen in på mitt rum med ett mycket mystiskt paket adresserat till mig. Ingen avsändare fanns och jag väntade inte på något. Highly peculiar! Så jag står en kort stund och försöker lista ut vem det kan tänkas komma från och vad det skulle kunna vara (mamma var nog nästan mer nyfiken än jag!) innan jag till slut öppnar...

Duuun dun duuun dun dun dun dun dun dun dun

BOM BOM dun dun dun dun dun dun

doo dedoo doo dedoo dede doo dede doo dededoo

 niffin, du är så jäkla bäst! I humbly bow to your greatness. Tack ♥ You'll be the first to know once I've finished watching it. And that skull on the envelope... icing on the friggin' cake!

All you need is positivity

Någon gång i början på året hörde jag ett mycket löst rykte om att en Spice Girls-reunion kanske var på G. Och i så fall att det mycket möjligt kunde vara i anknytning till sommarens olympiska spel.

Först delade jag glatt med mig av denna nyhet till allt och alla som ville (och inte ville) lyssna, men det var också så att jag därefter inte hörde något mer om saken och glömde faktiskt bort det helt. Så omkring dagen för OS-invigningen kom jag plötsligt på det igen. Och eftersom jag hört ett löst rykte en gång för längesen så tyckte jag ju faktiskt att det borde vara sant också! With anticipation satt jag och väntade genom hela ceremonin, hoppades in i det sista, men det närmsta vi kom var David Beckham på en båt. Inte ens en enda liten låt i det där medleyt som skulle innefatta hela den brittiska popmusikhistorien från 60-talet och framåt. Hallå disappointment liksom!

Att där också skulle äga rum en avslutningsceremoni hade jag knappt koll på. Men jag hade ju sett invigningen så då ville jag se avslutningen med, vari vilken kommentatorerna inleder med att säga att kvällens tema är den brittiska musikindustrin. Ett hopp tänds inom mig igen. Så jag väntar. Och väntar.

Sen, knappt två timmar in, intas stadion av ett gäng taxibilar och jag undrar väl lite vad poängen är, även om jag antar att det sitter någon i dem. Plötsligt samlas några bilar i mitten och börjar ändra färg. Kommentatorn börjar prata om att den ena är babyrosa, vilket jag inte alls håller med om - ser han inte att den är mer ceriserosa?, och att en annan är lite skräckinjagande... vad snackar han om egentligen?! För jag kopplar som vanligt inte först (att det dessutom stod "Spice" på registreringsskyltarna såg jag inte ens). Men i takt med att bildörrar öppnas, någon kliver ur... suddenly, there they were! And all was right with the world. Plus att Russell Brand var där också. Han kunde faktiskt fått lite mer tid tycker jag.

One day I'll go dancing on the moon

Handuppräckning: hur många av er trodde att barnvagnar var till för, oh, I don't know, barn?

FEL, FEL, FEL!

Or maybe our cats simply didn't get the memo...

We're soldiers and soldiers bleed

Hejdå Whinnie.

I trade my soul for a wish, pennies and dimes for a kiss

För några veckor sedan hade vi workshop/seminarium i skolan. Nedan ser ni vad jag ägnade mig åt då (huruvida det var meningen eller inte...). Universitetsstudier är jobbigt!

Det är en Legosaurus, hemmahörande i Duploperioden.

Är det förresten en slump att mitt dinosaurienamn är Bananasaur? I think not!

Slutligen, nu när vi ändå är inne på temat och allt, så slänger vi in en låt också!

I don't want to be anything other than what I've been trying to be lately

Idag celebrerar vi det bitterljuva slutet av en era (även om den tekniskt sett tog slut igår kväll någon gång, Amerikansk tid).

Vi har satt foten i Tree Hill för sista gången och det är med blandade känslor som jag bjuder mitt farväl. Även om jag tycker att det här slutet är long overdue (man får ändå inse att en sådan här serie inte kan pågå för evigt och det är min åsikt att den borde få sluta på topp), är One Tree Hill samtidigt något som varit en konstant i mitt liv i ca nio år. Klart att det känns! Känner nog dock ändå av det ljuva mer än det bittra - det fanns inte mer att ge nu.

Ska jag säga något hade jag väl kanske önskat mer av de sista scenerna (tyckte bl a att vissa saker var lite otydliga). Hade också gärna sett Lucas och Peyton göra ett gästskådespel, de var trots allt väldigt centrala under sina sex säsonger. But you can't always get what you want.

En sak är i alla fall säker: så fort jag får säsong 9 i min hand är det ett maraton av epic proportions som väntar!

Armies of one on a battle field

Är det messed up att jag känner separationsångest över att byta från min nuvarande dator till nyförvärvet som ligger och väntar på mig?

Well, little J... We had a good run!

My love for you went viral

2012 års modell är förmodligen en av de fulaste tårtorna som någonsin sett dagens ljus. Den ser riktigt creepy ut. Och då är det ändå inget jämfört med hur den såg ut innan, då jag försökte forma en mun av sådana där godislöständer (var ju tvungen att försöka få till det där riktiga leendet) som man alltid stoppade upp i munnen när man var liten (eller som jag själv gjorde senast igår då det inte funkade på tårtan...)! 

Men det spelar ingen roll. Jag älskade den ändå!

Wrong in all the right ways

En dag - och uppenbarligen inte vilken dag som helst på året - ska vi ha födelsedagskalas tillsammans!

It'd be totally kick-ass!