We were wide-eyed dreamers and wiser too

Jaha, då kör vi igen då.

Tänkte sagt något om årets julkalender också egentligen, men tar det en annan dag.

I don't mean to be so strange, but my life just took a change

Jag tog en bild på ett löv häromdagen.

 Och på en stekspade.

Tänk om jag tagit en bild på ett löv och en stekspade tillsammans!

 

Då hade det kunnat se ut såhär:

Eller såhär:

Det hade också kunnat se ut på något annat sätt. Mind-boggling!

I walk a fine line between the right and the real

Nicke har fått två nya kompisar: Captain Obvious och Piraten (whose name from here on out shall be Pirate Roland).

Threadless hade kampanj för någon månad sedan och sålde alla tees för $9.99 (normalt ligger de på typ 20 dollar) och jag bara skulle ha en! Men att tänka in terms of "one" när man browsar på den hemsidan är omöjligt. Till slut fick jag kortat ner listan till älsklingarna ovanför (tror faktiskt jag ska vara glad för att många av de jag ville ha var slutsålda...). Då dollarn låg på under sju kronor fick jag båda teesen + frakt för ca 195 kronor. Catch of the day!

(Eftersom en crappy mobilkamera inte kan ta bilder som gör någonting rättvisa finns bättre bilder på trycken här: Captain Obvious! & A Guide To Being A Pirate. They really are that awesome!)

You can sit beside me when the world comes down

Antar att jag nu få acceptera hösten som officiellt här, nu när alla mina serier tillslut dragit igång. Okej, American Horror Story börjar i för sig inte förrän nästa vecka, men den spelar ju ändå efter sina egna regler (och därför fick den inte vara med i bilden. Det, och att den inte fick plats...).

Utöver "det gamla vanliga" överväger jag även att kolla in Nashville som hade premiär i USA nu i veckan. Började fundera på det mest för Jonathan Jacksons skull, för att få se honom i något utanför General Hospital (har sett någon film med honom en gång forever ago också). Men sen när jag började läsa lite visade det sig att den även har affischnamn som Hayden Panettiere (och Connie Britton, som jag lärde känna i första säsongen av ovan nämnda AHS), så baserat på det lilla jag läst om den verkar den intressant i alla fall. Och eftersom Gossip Girl nu sjunger på sista refrängen, som dessutom bara är halv, så resonerar jag att det är okej att eventuellt ta upp en ny serie. Måste ju faktiskt ha en ersättare!

Aja, nu vet ni vad jag gör i höst. Skolan, vad är det? Haha

One day I'll be myself, one day I'll be my own

A misjudging of time gjorde att jag hade ett hål som jag behövde fylla med något tidigare. Så jag strövade (okej, jag åkte spårvagn) mig över till The English Shop. Den ligger rätt så lättillgängligt men det är ytterst sällan som jag faktiskt går dit. Kanske mest för att det är så dyrt där (vilket är förståeligt, men synd!), men en påse Minstrels fick ändå följa med hem! Och nej, det är inte slut än. Faktiskt.

Dyrt, ja. 35 spänn. But oh so worth it! I alla fall ibland.

I'm writing you a symphony of sound

September ut (tror jag?) har Ginza musikrea. Detta upptäckte jag för ett tag sedan och började snabbt gå igenom min lista på allt som jag ville ha. Mycket hade de och jag var så här nära på att klicka hem nästan allt. Men det förstår ju alla att det inte går att ta sådana hastiga beslut! Så jag gjorde som jag (och Professor Balthazar - fast jag fick för mig att det var Skalman först) alltid gör och funderade och funderade. Till slut vågade jag ta steget (inte alls dramatisk av mig, jag vet) och klickade hem skivorna ovan. Skivorna kostade mellan 29 och 69 kr/st, så det var ju nästan oemotståndligt (speciellt Butch's - om ingen annan så skulle jag i alla fall ha den)! Ändå landar man på en nätt liten summa... Egentligen hade jag velat ha All Time Low's "Put Up or Shut Up" och soundtracket till Alice i Underlandet, "Almost Alice" (som bara kostade 10 kr!), också. Men under tiden som jag höll på att vela fram och tillbaka sålde de slut såklart. Story of my life.

Nu ska jag bara få pappa att hjälpa mig fixa så att vi kan installera min stereo igen. Den har stått och samlat damm i bokhyllan hela sommaren efter att min TV hastigt och oväntat lämnade mig, och då den nya (still unnamed) flyttade in var vi tvugna att möblera om, vilket ledde till att en ny lösning för stereon behövdes. Den har vi som sagt inte ordnat än, men no more! Jag har ju skivor jag ska lyssna på.

(Oj, vad många paranteser det blev...)

Chasing dragons with plastic swords

Hugo-drickan är och förblir nog ett minne blott. Men en annan barndomsdricka är Vira Blåtira och för en tid sedan bestämde jag mig för att kolla läget med den. Vad jag upptäckte var att den fanns i produktion igen! På nätet hittade jag en massa forumstrådar där folk till höger och vänster berättade hur de hade den i sin närmaste matbutik. Så jag gav mig ut på jakt - Coop, Willys, Maxi Ö&B... Fast inte såg jag den någonstans. Provade ändå att köpa hem Berra Bus, en dricka med samma blåa färg. Men den smakade apa! Så jag la det halvt om halvt på is.

För ett litet tag sedan pratade jag om Vira med min bror, typ "minns du den?" och "jag har letat". En konversation jag fort glömde bort. Så i fredags åkte han till Ica Focus, en affär som ligger typ mitt i stan och som vi därför aldrig besöker, men han var på jakt efter något. Gissa vad han kommer hem med?! För ja, där fanns den! (Men det nästan mest fantastiska med det hela var att han faktiskt köpte hem den också, och inte bara kom hem och sa "jag såg den där".)

Childhood in a bottle

Nu ska jag återgå till vad jag gjort hela helgen: undvika att jag har skolarbete som måste tas itu med (en del som är lite brådskande) och låtsas som att det regnar istället (vilket det för en gångs skull faktiskt inte gör). En vecka har jag gått i skolan och jag ligger redan efter - and like on cue the anxiety is kicking in. Bra start på terminen det här.

There's the right way, then there's my way

För ganska så precis en vecka sedan föddes, lagom till sängdag såklart, en idé i mitt huvud. En idé så bra att jag hade problem att somna, eftersom jag därefter låg och filade på den. Efter det var det många snabba puckar som gällde och nu finns den: en av tidernas bästa filmscener - alla kategorier - på en t-shirt!

Som vanligt lever resultatet inte riktigt upp till föreställningarna, då tröjan hade svårt att ligga still över bilden när jag ritade dit alla streck och konturer. Därför har vissa detaljer hamnat på tok för snett och skevt och bara allmänt fel.

Jag kommer förmodligen alltid att störa mig på dessa till någon grad, men under dagarna som gått sedan färdigställandet har jag i alla fall kommit att bli mer och mer accepterande av den färdiga produkten. Den är trots allt one of a kind! (Fast det hade varit inte så lite grymt att ha sitt eget t-shirttryckeri, istället för att behöva förlita sig på kritor, pennor och stadigheten på den egna handen. Ah, the possibilities!)

______(\_____\o/___

På gymnasiet hade jag en lärare som sa att jag skulle få IG i hans ämne för att jag inte hade sett Star Wars (nu fick jag MVG i alla fall, but that's beside the point). Att ha gått miste om detta var uppenbarligen inte okej (och jag har sedan dess tagit tag i saken). Häromdagen tillkännagav jag i andra kretsar att jag inte sett Hajen. Då fick en viss någon nästan en hjärtattack. Jag antydde därför att jag kanske skulle försöka göra något åt saken och se filmen en vacker dag.

Denna, ovan nämnda, "någon" måste varit väldigt angelägen om att detta projekt skulle bli av. Idag kom min mamma nämligen in på mitt rum med ett mycket mystiskt paket adresserat till mig. Ingen avsändare fanns och jag väntade inte på något. Highly peculiar! Så jag står en kort stund och försöker lista ut vem det kan tänkas komma från och vad det skulle kunna vara (mamma var nog nästan mer nyfiken än jag!) innan jag till slut öppnar...

Duuun dun duuun dun dun dun dun dun dun dun

BOM BOM dun dun dun dun dun dun

doo dedoo doo dedoo dede doo dede doo dededoo

 niffin, du är så jäkla bäst! I humbly bow to your greatness. Tack ♥ You'll be the first to know once I've finished watching it. And that skull on the envelope... icing on the friggin' cake!

All you need is positivity

Någon gång i början på året hörde jag ett mycket löst rykte om att en Spice Girls-reunion kanske var på G. Och i så fall att det mycket möjligt kunde vara i anknytning till sommarens olympiska spel.

Först delade jag glatt med mig av denna nyhet till allt och alla som ville (och inte ville) lyssna, men det var också så att jag därefter inte hörde något mer om saken och glömde faktiskt bort det helt. Så omkring dagen för OS-invigningen kom jag plötsligt på det igen. Och eftersom jag hört ett löst rykte en gång för längesen så tyckte jag ju faktiskt att det borde vara sant också! With anticipation satt jag och väntade genom hela ceremonin, hoppades in i det sista, men det närmsta vi kom var David Beckham på en båt. Inte ens en enda liten låt i det där medleyt som skulle innefatta hela den brittiska popmusikhistorien från 60-talet och framåt. Hallå disappointment liksom!

Att där också skulle äga rum en avslutningsceremoni hade jag knappt koll på. Men jag hade ju sett invigningen så då ville jag se avslutningen med, vari vilken kommentatorerna inleder med att säga att kvällens tema är den brittiska musikindustrin. Ett hopp tänds inom mig igen. Så jag väntar. Och väntar.

Sen, knappt två timmar in, intas stadion av ett gäng taxibilar och jag undrar väl lite vad poängen är, även om jag antar att det sitter någon i dem. Plötsligt samlas några bilar i mitten och börjar ändra färg. Kommentatorn börjar prata om att den ena är babyrosa, vilket jag inte alls håller med om - ser han inte att den är mer ceriserosa?, och att en annan är lite skräckinjagande... vad snackar han om egentligen?! För jag kopplar som vanligt inte först (att det dessutom stod "Spice" på registreringsskyltarna såg jag inte ens). Men i takt med att bildörrar öppnas, någon kliver ur... suddenly, there they were! And all was right with the world. Plus att Russell Brand var där också. Han kunde faktiskt fått lite mer tid tycker jag.

One day I'll go dancing on the moon

Handuppräckning: hur många av er trodde att barnvagnar var till för, oh, I don't know, barn?

FEL, FEL, FEL!

Or maybe our cats simply didn't get the memo...

We're soldiers and soldiers bleed

Hejdå Whinnie.

I trade my soul for a wish, pennies and dimes for a kiss

För några veckor sedan hade vi workshop/seminarium i skolan. Nedan ser ni vad jag ägnade mig åt då (huruvida det var meningen eller inte...). Universitetsstudier är jobbigt!

Det är en Legosaurus, hemmahörande i Duploperioden.

Är det förresten en slump att mitt dinosaurienamn är Bananasaur? I think not!

Slutligen, nu när vi ändå är inne på temat och allt, så slänger vi in en låt också!

I don't want to be anything other than what I've been trying to be lately

Idag celebrerar vi det bitterljuva slutet av en era (även om den tekniskt sett tog slut igår kväll någon gång, Amerikansk tid).

Vi har satt foten i Tree Hill för sista gången och det är med blandade känslor som jag bjuder mitt farväl. Även om jag tycker att det här slutet är long overdue (man får ändå inse att en sådan här serie inte kan pågå för evigt och det är min åsikt att den borde få sluta på topp), är One Tree Hill samtidigt något som varit en konstant i mitt liv i ca nio år. Klart att det känns! Känner nog dock ändå av det ljuva mer än det bittra - det fanns inte mer att ge nu.

Ska jag säga något hade jag väl kanske önskat mer av de sista scenerna (tyckte bl a att vissa saker var lite otydliga). Hade också gärna sett Lucas och Peyton göra ett gästskådespel, de var trots allt väldigt centrala under sina sex säsonger. But you can't always get what you want.

En sak är i alla fall säker: så fort jag får säsong 9 i min hand är det ett maraton av epic proportions som väntar!

Armies of one on a battle field

Är det messed up att jag känner separationsångest över att byta från min nuvarande dator till nyförvärvet som ligger och väntar på mig?

Well, little J... We had a good run!

My love for you went viral

2012 års modell är förmodligen en av de fulaste tårtorna som någonsin sett dagens ljus. Den ser riktigt creepy ut. Och då är det ändå inget jämfört med hur den såg ut innan, då jag försökte forma en mun av sådana där godislöständer (var ju tvungen att försöka få till det där riktiga leendet) som man alltid stoppade upp i munnen när man var liten (eller som jag själv gjorde senast igår då det inte funkade på tårtan...)! 

Men det spelar ingen roll. Jag älskade den ändå!

Wrong in all the right ways

En dag - och uppenbarligen inte vilken dag som helst på året - ska vi ha födelsedagskalas tillsammans!

It'd be totally kick-ass!

You better run, better run, outrun my gun

Har kommit tillbaka till den här videon nästan dagligen i snart en vecka nu tror jag.

I want - need - a studio version of this song! Tror det kan vara en av de bästa hyllningarna någon någonsin fått.

My lips are raw as hell from biting on them just to stay awake

Önskar att jag var lika cool som de här kidsen! Pojkarna bakom planket ♥

For once, once in your life, won’t you do what feels right

Äntligen! Den här dagen har jag väntat på i nästan ett halvår nu. Äntligen kan jag börja använda min fin-fina kalender!

Mitt procrastinatande det här året kommer bli mer effektivt än någonsin!

Doesn't mean I'm lonely when I'm alone

Gårdagen blev bara bättre och bättre! Utöver boxen med alla Pippi-avsnitt fick jag även Pippi Långstrump på de sju haven och På rymmen med Pippi Långstrump. Och där till kom sedan också Lejonkungen. Svårt att toppa det alltså!

Next conquest: Fem myror är fler än fyra elefanter.

Feliz Navidad!

Jahapp, då var det slut för den här gången. Aber fear nicht! För jag har alla intentioner att fortsätta min bockbrännartradition kommande år också (och så vill jag tillägga att jag är sjukt stolt över mig själv som nu under tre års tid av tre möjliga inte missat en enda bock!)

Den här julen har förresten börjat extremt bra också, för gissa vad jag har fått!? En Pippi Långstrump-box! Lycka ♥

What doesn't kill you makes a fighter, footsteps even lighter

Stress, stress, stress! Men kring jul är det nästan kul faktiskt. Så kommer det kanske inte låta om några år when I'm on my own though... Haha

Idag står i alla fall bl a julklappsinslagning på schemat. Har äna gjort det till min tradition att ägna mig åt det dagen för julafton.

When you hold me near you drown out the crowd

Julmusiken utgör ju äna halva högtiden. En tredjedel i alla fall. Så därför tänkte jag så här dan före dan före dan bjuda på lite stämning. Enjoy!

This world feels like an empty stage

Att man ska behöva ränna omkring som en dåre och leta efter så "enkla" saker! Och sen kan man inte ens hitta rätt.

I'm holding on before it fades away

Note to self: släpa runt på dator och annan skit mitt i julrushen = ingen bekväm historia.

Even fairytales would be jealous

Idag kom min julklapp till mormor och morfar och den är så fin! Med undantag för en liten detalj, som tyvärr inte kan skyllas på någon annan än mig själv, som jag måste försöka fixa till på ett snyggt sätt. Har nog inte ens riktigt fattat att det är julafton på lördag, men nu börjar jag längta lite för jag vill se deras reaktion när de öppnar.



Nobody can break hearts better

Kom hem med förhållandevis lite saker från Ullared igår tycker jag, i alla fall om man ser till den lista jag hade med mig (som min mamma för övrigt lyckades tappa bort - med penna och allt!). Allt på listan skulle jag naturligtvis inte köpa, men mycket jag ville kolla på och en hel del som jag faktiskt ville hitta och få med mig hem. Och ändå gick det där "nästan ingenting" som jag trots allt fick med mig på 544 kronor (och 30 öre om vi ska vara exakta)! Inte klokt ju. Till historian hör att ca 150 kr av den totala summan gick till julklappar. Men ändå.

We'll just sit here wasting our time thinking out loud, there's nobody listening

Ullared nästa!

I'll be a fool if you let me

Hatar låten. Älskar killarna och dansen. Dog lite när Will, som nr 3, drog igång.

Face to face while the stars are burning bright

"I like your glasses."
"Thanks."
"Do you need them to see better?"

Life is tough so fill them cups

Watch how good I'll fake it

Är det Sankta Lucia eller Santa Lucia egentligen? Internet var ju till så där lagom mycket hjälp.

Let's blame it on September

Dagens datum markerar halvvägs. Redan.

Memories sharp as daggers pierce into the flesh of today

Bara... blah.

Back down, cash out, that's the city for ya

Hoppas att det funkade som det skulle med förra inlägget för detta blir ett likadant.

The once ambitious one now holds a smoking gun

Det här blir ett första försök till ett tidsinställt inlägg. För nu jag är inte hemma förän lördag kväll. Och på de två år som jag hittills innan eldat mina bockar har jag inte missat en enda dag (I am impressed, are you impressed? - åh, Lasse!) och det skulle vara trevligt att inte behöva börja göra det nu heller.

Someone, somewhere said some things that may have sparked some sympathy

Den här veckan känns det verkligen som att tiden inte räcker till alls! Vilket väl i för sig delvis beror på mig och hur jag väljer att prioritera i vissa lägen. Men i alla fall. På söndag. Då får jag ta igen allt.

I want a brand new day

Hjälp, nu testade jag att göra någon uppdatering (som tydligen rekommenderades men som jag inte ens visste att den fanns eller att den borde göras). Och då ändrades grejer! :O Lite rädd först, kände ju inte igen mig, men undrar om det inte blir bra ändå. Bättre t o m. Okej, då håller vi tummarna för det!

This is not my heart

Idag på samlingen fick förskoleklassbarnen öva sig lite på motsatsord. Läraren visade en bild och ett uttryck, typ stor, och sen skulle barnen tala om vilken motsatsen till ordet var. Ett av ordparen var våt-torr. Den ena bilden visade en tjej på väg upp ur en pool och den andra visade ett gäng tjejer som såg ut att gå på en catwalk eller något. Gemensamt för alla var att de bar baddräkter.

Då kommer kommentaren från en av killarna: "Varför måste de ha baddräkter på sig?!" Han, den 6-åriga lilla killen, hade hellre sett dem i bikini.

I det läget blir det nästan smärtsamt, för man vill inget hellre än att gapskratta men det går ju inte, så man måste göra allt man kan för att lägga band på sig. Tufft läge liksom.

Men ja, vad är det man brukar säga? Det ska börjas i tid

From now on we are one and it's amazing

Sa till barnen att jag inte sett julkalendern och att jag nog skulle gå hem och titta på den ikväll. Det har jag inte gjort. Undrar hur många som imorgon kommer fråga om jag sett den och vad jag tyckte? It amazes me every time how much they pick up and stick to!

In another life I would make you stay

Har suttit och kollat intron till gamla barnprogram på YouTube idag och hittade det svenska introt till Turtles (som jag förresten knappt kan komma ihåg att jag hört i den versionen). Och ja, vad kan man säga? "Tonårsmutantninjasköldpaddor" låter helt enkelt lika badass som originalet...

Are we getting closer, or are we just getting more lost?

Superficially, we're officially born pure as snow

Idag har jag blivit av med typ halva mitt hår. Mandy fick agera insipiration. Jag är nöjd, men är nästan lite rädd för hur det kommer att se ut om ett par dagar då krullet gör sig till känna. Tur att det finns mössor! Haha

Och så ska här eldas lite också!

Running in the fire in the ashes of desire

Ser ingen mening i att ändra på ett vinnande koncept. Så det tänker jag inte göra. Varde ljus!

Ambitions are already starting to fade

Med en hemtenta due på fredag är det dags för mig att göra det jag gör bäst igen: procrastinate (egentligen är den inte speciellt stor och det borde inte vara så jävla svårt att få gjort, men som alltid när jag måste skriva skoluppgifter och sånt så låser det sig totalt för mig!). Detta är dock inget jag borde må dåligt över egentligen, för...

© Hyperbole and a Half
(Den här tjejen är så sjukt jäkla awesome! Även om jag inte hunnit läsa så mycket än... Jag rekommenderar!)

What we had would not be called love by the ones who know

Det finns en speciell.
Jag medger, jag letade faktiskt. Länge och i princip överallt känns det som. Men inget. De få jag trots allt kom i kontakt med var inget för mig. Tills en dag. Poff, out of nowhere nästan.
Det var inte riktigt vad jag tänkt mig, inte riktigt vad jag egentligen letade efter. Men attraktionen fanns där ändå. Undeniable and immediate. Och till en början vad det också allt, det blev liksom inte mer. Lite som katten runt het gröt, strök omkring och spanade lite. Hastiga blickar då och då, ibland lite mer. Mycket tankar. "Ska jag ta steget eller inte? Är det värt det?"
Så tillslut. "Jag gör det! Jag vill!" Så jag tryckte på "lägg i korgen", fyllde i mina kontaktuppgifter och placerade min order. Och nu är den här!
Jag tror att detta är början på en mycket fin realtion.

That's amore ♥

You're the last shade of red that I've been missing

Först skrattade jag (jag menar, it is kinda funny). But in its own peculiar way är det nog ett av de bästa/finaste sätten jag sett det uttryckt på.

(Är det förresten bara jag som får lite Brittany S. Pierce-vibbar?)