Angel to you, devil to me

Det här med att försöka "lura" barn och guilt trippa dem är typ the biggest waste of time som finns.

Var hos mina kusiner igår och när jag skulle åka hem på kvällen bad jag den yngsta av dem (3½ år gammal) om en kram, vilket han brukar vara rätt frikostig med. Men inte går. Så då körde jag den där "ja, men då blir jag ju ledsen. Då får jag åka hem och gråta nu". Försökte lirka lite till och min moster försökte också spela på att "då kommer ju Thina ligga och gråta i sin säng hela natten"... Ja, men ni vet hur det funkar. Så försöker man en gång till sådär "ja men kan jag inte få en kram då?"

Vad han svarar? "Nej. Du kan åka hem och gråta nu." Direkt från hjärtat det där. Älskade ungjävel! Haha