För dina ögons skull

Av en slump hittade jag den här bloggen, och tjejen bakom den hade skrivit ner en fin... vad ska man kalla det...? Dikt...? Nej, det är nog fel benämning... Jag vet inte vad jag ska kalla den, faktiskt!
Hur som helst bestämde jag mig för att "låna" den, så att ni också får läsa den, för det ligger nåt väldigt speciellt i den!
(Rubriken på det här inlägget är titeln till en av Tomas Ledins låtar, och har inget med nedanstående att göra!)

"Det var en gång en tjej som hade fötts med ett genetiskt fel.
Hon var blind.
Och hon önskade inget mer än att få se världen.
Hon sa till sin pojkvän:
- Om jag bara kunde se skulle jag gifta mig med dig.
En dag, 2 veckor senare donerad någon ett par ögon till henne.
Hon kunde se!
Då frågade hennes pojkvän om dom skulle gifta sig,
men när flickan såg att han var blind vägrade hon och lämnade honom.
Det sista hon hörde från honom var ett brev.
I brevet stod det:
'Okej, min älskling.
Lämna mig om det verkligen är ditt val, men lova mig en sak...
- Ta hand om mina ögon'"

Min första reaktion var att jag blev så arg på henne!
Inte bara för att hon lämnade honom pga att han var blind, och det där löftet hon hade gett och allt, men för att hon var så dömande och lämnade honom för att han inte kunde se! Hallå, hon hade ju precis varit i den situationen själv, och han hade stått vid hennes sida oavsett!
Jag reagerade så fast jag visste att det inte var på riktigt.
Det är inte klokt hur saker kan påverka en egentligen..!

Nu sitter jag där igen, med läxa. Ska skriva en recesion på "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö", och det är väl inte så svårt egentligen, men den ska vara två datorskrivna sidor med pt 12!
Jag säger då det... Lärare!
Sen måste jag skriva ett arbete för religionen till på tisdag, och i morgon går typ hela dagen åt till att bara vara i skolan - då orkar man ju inget när man kommer hem!. PLUS att jag måste plugga för ett prov i Naturkunskap till på onsdag!

I better get going now, right?

Lova mig bara en sak; gör aldrig som tjejen i berättelsen!