No matter what I'm forced to see I'll be the one free of jealousy

Egentligen kunde jag nog inte bry mig mindre om dagens bröllop – även om jag får medge att det måste vara rätt najs ändå för engelsmännen som fick typ åtta dagar ledigt spektaklet till ära! Den delen hade jag också kunnat ta.
Nej, jag brydde mig som sagt inte (och det gjorde jag inte direkt förra året heller), men likt förbaskat hamnade jag några minuter här och där framför TVn ändå!
Det var dock bara två saker jag kunde tänka på:

1. Vems ögon var det Posh ville försöka sticka ut? Sen kan man ju förresten fråga sig hur många timmar och frisörer som egentligen låg bakom den där hästsvansen? Säkert minst två frisörer i alla fall; en som borstade håret och en annan som satte upp det i en tofs. 2. Varför klipper William inte bara av sig allt hår? Fast sen slog det mig att hans högsta önskan kanske är att en dag ha en exakt likadan frisyr som Tommy Lindström. Och i så fall ska jag ju inte lägga mig i. Har nämligen hört att det är viktigt att ha drömmar och ambitioner.

Now I'm breaking up with God

Med anledning av det som hände en fredag för väldigt, väldigt många år sedan...

There's a fire starting in my heart

Jag vet att man ska springa så fort och långt man bara kan ifrån allt vad snö, vinter och kyla heter nu när det äntligen börjat bli sol och vår. Men vissa saker är bara för bra för att avfärdas!

Rid yourself of vanities and just go with the seasons

Insåg häromdagen att om man ska tro på allt man ser och hör på TV/film/media i allmänhet - och det ska man ju - så borde det inte gå någon större nöd på mig, i alla fall inte rent ekonomiskt...

Making a rebel is long and stormy ride

Jag. Vill. Ha!

(Från threadless.com)

The best thing you never had

Varje gång Oskar Linnros' låt "Genom eld" börjar spelas på radion får jag alltid för mig att det är en Thomas Di Leva-låt. Det låter ju precis som honom både till musik och röst!

Just be good until then

You don't have to try so hard
To be the best, just know you are
And that's all that'll matter to me

You know the stripes on a tiger are hard to change

Kanal 5:s program ”Ullared” var aldrig något jag fick för mig att titta på, men ibland får man ju se en reklamsnutt eller två i alla fall när man tittar på något annat. När detta hände för någon vecka sedan hajade jag till eftersom det var något bekant över en av personerna i reklamsnutten. Jag kunde dock inte komma på vad det var och ca två sekunder senare hade jag gått vidare och tänkte inte mer på människan överhuvudtaget. Men så igår stod 5an på och jag fick sett de sista minuterarna av senaste avsnittet, då kvinnan åter hamnade på min radar. Denna gången tillsammans med en namnskylt, ”Monica”. Det var då jag kopplade det – hon var bambatant på skolan jag gick i på högstadiet!