När man får frågan "vad är viktigast hos en kille/tjej?" brukar man sitta och försöka komma på bra svar. Djupa svar.
Det brukar resultera i att han ska vara snäll och rolig och en massa sånt där. Jätteorginellt.
Men nu, tack vare min moster faktiskt, vet jag vad jag verkligen vill; jag ska kunna göra vad som helst eller ha vilka problem som helst, utan att behöva vara rädd för att berätta det för honom (naturligtvis gäller samma sak the other way around)!
Jag är nästan förvånad att jag inte har tänkt på det tidigare, för jag ser det ju i princip varje dag - rädslan - jag lever mitt i den.
Och hur många gånger tänker man faktiskt inte på det, att man inte vill ha det så, att när man flyttar tar det slut osv?
Det förvånar mig.
Antagligen är det för att det är så tätt inpå, man missar det uppenbara.
Jag säger bara en sak; ALDRIG att jag tänker ha det så!
För ärligt talat, om man har det så, kan det verkligen vara så att man älskar person i fråga till 110% då?
Låter högst osannolikt.
Och allt utöver tilliten och förståelsen - de är bara en bonus.
onsdag, november 29, 2006
Jag vet
These words were my own - Thina @ 17:41
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
ja vill ha en partner som ståt ut med mitt hetta temprament å med att ja skriker mkt, e självisk å alltid ska ha rätt å få min vilja fram :D
men de du skrev lät jättebra åxå ;)
sen vill ja känna att ja lär mej nya saker å utvecklas i förhållandet å samma för han :)
Jag brukar säga att det viktigaste är att han älskar mig. Resten löser sig då
// MiaBallerina
Jo, det är klart att ni har rätt båda två, men jag tror inte att jag kan skulle kunna älska nån som jag är rädd för. Även om man nu skulle älska mig iaf. Låter otroligt... hehe
Ja men jag syftade ju på killar som du själv tycker om :P
Inte att du ska bli kär i varenda dåre som förälskar sig i dig
om han blir kär i thina e de väl ingen dåre ;) hihi
Aww va söta ni e! :D
Skicka en kommentar