Tänk positivt

Tänkte att jag bara måste dela med mig av den här texten som går att finna i min bok i textkommunikation. "Tänk positivt" heter den...

När jag vaknade i morse kände jag mig på dåligt humör. Men det var jag bara glad över. Det visade ju att jag hade känslor. Sedan tog jag barnsalva istället för tandkräm på tandborsten. Även den bästa kan göra fel, tänkte jag och kände mig djupt tacksam över den insikten.
När jag öppnade kylskåpet föll ett mjölkpaket ut och stänkte ner mina skor och byxor. Jag intalade mig att de gav ett fint lyster åt lädret och byxorna hade jag ändå tänkt byta. Frukostkaffet kokade över och det fick mig att tänka att kaffe faktiskt var ett gift.
Just när jag slagit igen ytterdörren, märkte jag att jag hade glömt nycklarna. – Den stunden den sorgen, tänkte jag då. Just nu behövde jag inte bryta mig in, jag ska ju ändå till jobbet. Att de nya byxorna fastande i cykelkedjan och att jag körde rakt in i grannens häck, spelade egentligen ingen roll. – Tur att det inte var ännu dyrare byxor mumlade jag glatt.
På jobbet tog jag in kaffe till bordet och råkade spilla ut det mesta på kvartalsrapporten. – Det kunde varit värre slog det mig. Det hade tagit mig två veckor att skriva rapporten, det kunde lika gärna tagit tre veckor. Och förresten hade jag ändå tänkt arbeta om den.
Till lunch åt jag en nyttig råkosttallrik och bet av en tand på en hård morot. Just den tanden hade ändå alltid varit lite sned, så jag bad tandläkaren att dra ut hela rasket. – Lika bra, nu kan man inte få hål i den igen tänkte jag och kände mig uppåt.
På hemvägen skulle jag ta ut pengar, men mitt kort försvann i bankomaten och kom inte ut igen. Nåja, pengarna hade man ändå bara gjort av med.
Låssmeden kostade bara 300 kronor och explosionen när jag slog på TV:n blev inte särskilt kraftig. Nu kan jag skaffa Text-TV och så blir omtapetseringen äntligen av. Så bra! – Det är fint att tänka positivt, tänkte jag och kastade mig på sängen så att ena foten bröts. Tur att telefonen stod så nära sängen, så jag slapp resa mig upp för att ringa ambulansen.

Jag anar en viss ironi... Gör ni? Haha