What's the point?

Jag hatar när man fylls av den här olustiga tomheten. Kommer liksom från ingenstans och bara förstör! Inget verkar riktigt lockande, men samtidigt är det inte alls att krypa ner och gömma sig helt under täcket man vill - det är ju tråkigt!
Men så får man en bra idé - som varar i så där exakt fem sekunder eller något, för sen är det alldeles för hemskt eller jobbigt eller whatever också. Och där vart man plötsligt tillbaka på ruta ett igen ja.
Varför?
För min del, tror jag att det är kopplat till skolan. Det är bara helgen nu, och sedan är det tillbaka till vardagen igen, och den är inte alls vad jag känner för just nu. Det faktum att jag återigen satt mig i den där otroligt jobbiga sittsen med skolarbetet också får naturligtvis allt att kännas mycket värre med. Den är allt jag tänker på, ändå kan jag inte förmå mig själv att göra något åt den. Jag har helt låst mig själv. Varför?

Allra helst skulle jag bara vilja titta på en film just nu, men såklart har jag ingen rolig. Varken i hyllan eller på datorn. Har sett alla minst en gång, och många av dem är sådana som du ser just en gång och sedan är det bra med det. De som jag sett flera gånger och som jag ändå tycker om kommer ändå bara att jag mig känslan "jaja, men jag vet ju ändå hur det kommer sluta. Why even bother?" Sånt humör är jag på just nu. Frustration i allra högsta grad.