I get my kicks above the waistline, sunshine

Här är det fortfarande rätt stillstående ifall någon missat det :P

Några av er kommenterade ju mitt lååååååånga inlägg om skolan som gjorde mig *något* upprörd, men jag svarade aldrig på dem. Så tänkte lite kort uppdatera er om läget här:
Jag gjorde inte provet. Orkade inte. Mammas enda oro var som vanligt (dock är jag ju såklart glad att hon bryr sig tillräckligt för att tänka i de banorna!) att jag skulle ångra mig i efterhand om jag lät bli. Visst tänkte jag för en kort sekund på det med, men nästan en vecka senare har den ångern ännu inte visat sig. Kanske att jag inte orkar bry mig om det heller?
Men skulle jag ångra mig senare så är det ju ett prov som faktiskt kommer att finnas kvar. Visserligen får man stå för kostnaden själv då, men världen går ju inte under för det.
Och det här med att jag kanske inte skulle bli antagen till min kurs i höst pga det där betyget, jag är säker bara nojjig och tror det värsta om allt som vanligt. Hoppas jag. Första antagningsbeskedet skulle väl i alla fall dyka upp i mitten på juli, så innan dess finns det väl egentligen ingen mening med att jaga upp sig. Eller är det just tiden innan man vet som man ska göra det? Skitsamma, jag väljer att inte göra det.
Och appråpå skola och prov och hela den världen: I morgon skriver en hel drös av mina kompisar sitt CPE-prov, undrar hur nervösa de är? :P Lycka till säger jag i alla fall till dem.
Uppenbarligen ska jag ju inte ta det själv, minns inte om jag redan sagt det tidigare. Kände mig inte mogen och orkade inte ha den pressen på mig i år igen. Gick ju förvisso bra sist, men ändå. Återigen så är det ju prov som högst troligen inte kommer att sluta att existera inom den närmsta framtiden om jag skulle bli sugen på att försöka mig på det senare.

Två anledningar, som nästan blir en (fråga mig inte hur!) gör att jag har låten One night in Bangkok på hjärnan. Detta kommer att bli en intressant kväll!