söndag, januari 04, 2009

Oh my love, please don't cry

Känner mig lite halvt som en eremit, haha.
Eclipse lästes ut nån gång under natten - två-tiden, kanske? - och first thing this morning satte jag tänderna i Breaking dawn.
Min mamma tittar på mig som om det var något fel på mig! Haha. Okej, kanske inte riktigt. Tror hon är mer förundrad, ja, det är nog rätta ordet för att beskriva det, hehe.

Vet inte om det är så bra, dock. Ignorerar nästan allt nästan hela tiden. Inget skolarbete blir gjort (inte för att det brukar bli det i vanliga fall heller...), men samtidigt... Om jag tar mig igenom böckerna innan skolan börjar på onsdag (alldeles för tidigt!) så kommer jag inte att ha dem som distraction när det väl "gäller". Jag vet inte, finns det någon logik i det resonemanget alls?

2 kommentarer:

Catrin sa...

Men du kan ju inte sitta inne hela lovet, din mupp!
Nästa gång jag öppnar din blogg så ska du varit ute och gått i minst 2 timmar! ;) Inget annat är acceptabelt, annars får du träffa på min vän gymmet! *flinar*

You know what good friends are for!

Läxor är inget du putter framför dig, eller?

Vi ses på onsdag och då vill jag se lite bättring, ok?

Puss och kram och gulligull! (PKG)

Thina sa...

Att gå ut är överskattat. Och så är det kallt. Jag gillar min säng bättre! :D

Haha hängde inte riktigt med där, men på onsdags syns vi i alla fall. Jag lovar dock INGENTING! :P Haha